Biskopsmötet har varit i Bose i Italien på retreat. Det var en underbart vacker plats med djup grönska och svenska sommarblommor. I bakgrunden såg vi de snöklädda alperna. Det var en s.k. enskild retreat i tystnad med enskild vägledning. Ledare för retreaten var Gerald Huges, en 85-årig präst från jesuitorden som med full kraft kunde hjälpa oss att se Gud i alla ting och uppleva glädjen i att höra honom till. Några viktiga dagar för mitt andliga liv.

Väl hemkommen fick jag åka till Örnsköldsvik för att tala vid Stiftsförbundets stämma. Det var inte så roligt. Jag var inbjudan att tala om försoning och samarbete mellan Härnösands stiftsstyrelse och Stifsförbundet. De båda organisationernas AU hade träffats, försökt att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Det kändes bra efter en omdiskuterad presskonferens för en tid sedan. Mitt under mitt förberedelsearbete kommer tidningen Ångermanland där Stiftsförbundets ordförande Pelle Svensson blåser till strid.

Där går han fram med samma felaktiga påståenden när det gäller hur stiftets agerar när det gäller församlingssammanslagningar och pastoratsregleringar. Jag talade vid stämman om min upprördhet över Stiftsförbundets lednings agerande och jag hoppas att det tar slut. Så länge detta kvarstår finns inte möjligheter till samarbete. Stiftsstyrelsen och jag har stått ut länge nog med anklagelser som är helt obefogade.

Från Örnsköldsvik fick jag åka till Alsen och fira festhögmässa tillsammans med Åre-Krokoms kontrakt. En utomordentligt fin mässa som kontraktet hade förberett, med stor körsång och mycket folk. Det var en oerhörd glädje att få vara med om detta.

En omväxlande vecka med retreat, upprördhet och festhögmässa. Var finns försoning i allt detta? Jo i att vi i vår kyrka har rätt att driva olika linjer, men ändå får vara ett i Kristus inför hans bord.

+Tony