Hur ser vår vardag ut? Det är olika för oss. Min är fylld av sammanträden, samtal, resor och överläggningar. En del roliga, andra svåra, andra riktigt besvärliga. Hur ser din vardag ut? Jobbet kan vara omväxlande och stimulerande, men också ofta svårt. Barnen ger energi, men kan också suga kraft ur oss. Ibland är det ett evigt skjutsande till föräldraträffar, träningar och föreningsmöten. Några av oss tar ansvar i föreningar, i politik, i kyrka och församling. Andra av oss har fullt upp med det jobb och familj kräver. Men det liv vi var och en lever är vårt, och på något sätt finns min livsuppgift i det vi gör. Och i den livsuppgift finns Gud som vill att jag ska utföra den. Och det finns en livsuppgift för oss alla som Gud vill att vi ska göra. Det liv du lever i idag, det vill Gud att du ska göra. Han kan ge dig andra utmaningar i andra livssituationer, Gud kan få dig att på ett förunderligt sätt känna en dragning inom dig till en uppgift. Men vi är sända av Gud in i den uppgift vi har.

Jesus blev sänd och sänder

När Jesus döps i Jordan förstår vi att han är sänd av Gud själv. Han är sänd av Gud till oss människor. Han vill ge oss försoning, tillit och hopp i den värld som är vår och som vi ska leva och arbeta i. Samtidigt så sänder Jesus oss på Guds uppdrag att ställa upp för våra medmänniskor.

Vi har fått ett nygammalt ord för det har. Mission. Vi har en mission, ”a mission”. Och det uppdraget, den missionen, den kallelse, detta att ha en livsuppgift bland våra medmänniskor, den fick vi av Gud den dag vi föddes och det förstärktes tydligt när vi döptes. Uppdraget har två fokus. Den ena handlar om att tjäna våra medmänniskor.  Den andra handlar om att berätta om hur Jesus är närvarande i våra liv, så att försoning, hopp och tillit kan finnas ibland oss. Och både uppgifterna gäller oss alla.

Vi ska, säger Luther, i den uppgift som är vår tjäna varje behövande

Vad är nu min uppgift i livet? Det är självklart olika för oss, därför att vi behöver varandra. Några av oss ska syssla med hus och husbyggande, därför att människor runt omkring oss behöver bostäder. Andra av oss ska jobba inom klädbranschen och livsmedelsbranschen, därför att alla behöver vi kläder och mat. På något sätt kanske just detta är lite grundläggande, för det är de grundläggande behoven som alla människor har, och vi har som uppgift att se till att det på något sätt fungerar.

Men vi behövs också för att tillverka produkter, administrera, för att berätta nyheter, för att skapa underhållning, för att städa och precis alla de yrken vi har. Samtidigt finns också uppgiften att vara förälder, make, maka, mor- och farförälder, föreningsmänniska och allt vad vi gör. Den uppgiften, det yrke som är ditt, är ditt kall, din uppgift, din mission för att använda de högtidliga orden om vår livsuppgift. Och i den missionen som är din där är också Gud närvarande för att ge ditt liv det du behöver.

Men till detta kommer också uppgiften att berätta om Jesus och vad tilliten till honom betyder för oss.

Försoningens ämbete

Idag ska vi viga en man och två kvinnor till präster i Kristi kyrka. Ett gammalt ord för oss som kristna, och kanske lite särskilt för präster är att hon och han innehar försoningens ämbete. Det syftar på att prästen särskilt och vi alla ska stå för försoning i våra liv. Inte vara främmande för det, utan arbeta för det i våra egna liv och för att människor runt omkring ska leva i försoning med varandra. Vi har ett tecken i vår mässa, i nattvardsgudstjänsten för det. Innan vi sjunger den stora nattvards sången O Guds lamm kommer jag att uppmana er att hälsa på varandra och säga Guds frid till varandra. Det är försoningens tecken. Och det är ett tecken för oss alla. Därför är också försoningens uppdrag, ett uppdrag, en mission för oss alla, även om prästen har det specifikt.

Sänd till tjänst

Nu vill jag först vända mig till Carina Hallesten-Hansson och Bo Hansson. Ni sänds idag ut från Svenska kyrkan för att tjäna i Mellanöstern, med arbetsplats i Förenade arabemeriatet. Där ska ni gestalta försoning. Där ska ni leva under ovanliga förhållanden som jag inte kan beskriva. Ni ska möta gästarbetare, ni ska möta människor i en annan kultur, en del med annan tro än vi har. Och i den miljön är Kristus med er och ni ska gestalta försoning på olika sätt. Idag och tiden framöver ska våra böner följa er på väg och i era uppgifter, och vi ska ständigt anropa Gud om Gudsvälsignelse över er mission. 

Prästkandidater

Och så vill jag nu vända mig till er tre som ska vigas idag. Ni ska nu gå ut i tjänst i lokala församlingar. Ni ska glädjas tillsammans med föräldrarna åt nyfödda barn som ni ska döpa. Konfirmander kommer med sina frågor. Vigselparen ska känna glädjen i Gud och de sörjande se att Gud inte har övergivit dem.

Och i allt detta ska ni genom er förkunnelse och ert sätt att leva visa på att Gud är verkligt närvarande i människors liv. För att gestalta det uppdrag ni får, behöver ni leva ett integrerat liv, ett helt liv som hör ihop med Gud. Ett liv som hänger samman, ett liv som andra kan lita på. Som ni hör är det inget övermänskligt utan något som gäller oss alla.

När ni döptes fick ni och vi alla, Guds Ande som en gåva i ert inre. Vårt förhållande till Gud har därför att göra med den ömsesidighet som finns i den heliga Treenigheten. Ni/vi är indragna i Treenighetens samspel. Texten i dag var en del av det samspelet med både Faderns röst som hördes och Anden i form av en duva som sänkte sig över Sonen.

I uppgiften, i missionen i våra liv och i ert liv som präster får vi stöd genom att Guds Ande verkar genom oss. Huvuduppgiften för er som präster är att predika Guds Ord och förvalta sakramenten. I förkunnelsen är det inte ni som talar, utan det är Anden som talar genom er.

Simon Teologen, den gamle, säger ”För att kunna ge den Helige Ande vidare måste man själv ha den Helige Ande”. Därför ska den som vigs till ett uppdrag med handpåläggning och bön om den Helige Ande, dagligen söka Anden i sitt eget liv. Det är då som livet blir integrerat, en helhet där tro och liv hör ihop. Erfarenheten av Gud ska integreras i mitt eget liv, för att ges vidare och kunna integreras i andra människors liv.

I vår mässa idag har vi ett tecken på Jesu närvaro i våra liv. I brödet och vinet får vi ta emot Kristus själv. Ett tecken på att i allas våra liv är Kristus närvarande och sänder oss med uppgiften att tjäna varandra.

Så ska ni nu vigas till präster i Kristi kyrka för att tjänstgöra i Svenska kyrkan. Må Gud vara med er i er mission, och vara med oss alla i vars och ens mission och leda er och oss med sin gode Heliga Ande.

Amen